dagens goda gärning blev något helt annat

Nu har jag sakta men säkert börja göra det lite höstmysigt här hemma. Vi var precis på en promenad längs älven och plockade lite rönnbär och fina orangeröda blad att göra något fint pynt av.
Måste bara berätta om vad som hände påväg hem. Vi passerade en man som satt på en parkbänk och skrev ett brev eller något. Sedan avbröt han och började gråta och det var inte lite. Han gräääät helt hysteriskt och den medmänniska som man är så kunde jag inte ha på mitt samvete att bara passera som ingenting. Han må va uteliggare eller vad som, han är ändå en människa med känslor.
Så efter lite om och män vände jag och gick tillbaka mot honom, gick fram lite försiktigt bakifrån och sa " Ursäkta..." varav jag blir avbruten med ett skrik "FÖRSVINN!!! NEJ FÖRSVINN.. FÖRIHELVETTE......!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!". Jag har aldrig sett någon med sådan aggresiv blick i hela mitt liv. Han lyfte från bänken och det såg ut som att han var påväg att döda mig där jag stod. Jag blev livrädd och minns knappt vad jag sa, men typ " Oj, ursäkta..ursäkta... Då kan jag gå hem och veta att jag har försökt iaf!"
Frågan är, vad gjorde han? Vad skrev han? Störde jag någon med sitt avskedsbrev till livet?
Sjukt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback