Hej och hå.
Ja nu har det gått drygt 24 timmar sedan jag satt exakt i samma position som jag sitter i nu. Den enda skillnaden är att jag har bytt ut mina mörkblåa kalsonger mot annat, jag vilar mitt högra ben på baslådan ist för mitt vänstra och jag har faktiskt, hör och häpna, en bh på mig. Jag trotsade moder natur och klädde mig som den anständiga kvinna jag är. En annan sak som denna kväll har gemensamt med föregående kväll är musiken, ensamheten och längtan efter partymoves. Var är dem? I mig är svaret. Det sprattlas och sprätter i varje liten centimeter i mig. "Oh, skönt för dig", jo jävlar. Jag behöver få utlopp för min energi på ett mindre hälsosamt vis än ett redligt pass på gymmet. Med lite procent i kroppen och några hjärnceller färre på ett dansgolv med massa fulla killar som har för slapp analring (som vissa verka få efter några öl för mkt..) , där skulle jag vilja vara just nu. Knäpp i vissas öron, fullt förstående av andra.

Låtarna i hörlurarna byter av varandra en efter en och den andra är bättre än den andre. Fasen alltså. Kan ingen bjuda upp mig på dans? Jag vädjar i ren desperation. Jag är Carolina, jag ska inte sitta på rumsgolvet en Lördagkväll kl 22:40, för andra dagen i rad. Detta är inte mitt kall så att säga, jag känner det.

God Natt då. Jag fick iaf min Ben&Jerry ikväll, så jag överlever väl någon timme till.

Puss.